En lycklig dag

Väldigt seg dag idag - kanske för att gårdagen var så härlig!
Det var ju strålande sol och vi gick iväg efter strandpromenaden för att möta min dotter.Hon har varit bortrest i mer än två veckor men är äntligen hemma igen! Elton såg henne på långt håll och jäklar vad han kan springa om han vill :).
Älskad dotter bjöd på mjölkchoklad och skinksmörgåsar som vi intog på min balkong och jag fick äntligen höra om Londonresan med konstklassen och mötet med kärleken i Stockholm.Ja - han är ju från stan men åker skidor utomlands flera månader per år. Nu blev det iallafall en semestervecka tillsammans och hon strålade ikapp med solen. Sådant värmer ett modershjärta !

Efter detta gjorde vi en djupdykning i Elloskatalogen och himlars vad mycket fint det finns som man inte har råd att köpa!Gjorde iallafall en del fynd så nu blir det spännande att se om det passar också. Jag brukar ju alltid få skicka tillbaka för jag har ju - som Drifter brukar säga - en besynnerlig kropp.Men nu håller vi tummarna och ser fram emot våren och då är vi perfekta allihop. Kul ska det bli - tjohooo!!!

Dagen till ära fick Elton klorna klippta - så himla skönt. Höll på att bli galen av hans klipperdiklapp på trägolven. Dom hinner växa en hel del på fjorton dagar.Tyvärr upptäckte vi en konstig mojäng ovanpå tassen mellan två klor.En rödaktig, halvmjuk ärtliknande grej så nu blir det väl veterinären igen - suck! Den killen är dyr i drift. Tur att han är god som guld!

När solen lyser om dagen lyser trollsländorna om kvällen ! Som grädde på moset - eller hur!?

Ha´re vatt nåt ?

Sätter mig här och tvekar lite innan jag börjar skriva. Tänker att inget intressant finns att berätta men påminner mig själv om att den här bloggen, i första hand, är till för mig och ingen annan.
Snart är det helg igen och jag är inte säker på vad jag tycker om det - har knappt hämtat mig från förra helgen.
I lördags var det sedvanlig sväng förbi Kupan, Myrorna och verkstan för kattmatning.Därefter storhandling som tog flera timmar trots noggrann inköpslista. Jag brukar vara effektiv men att handla numera är ingen höjdare.Jag söker upp en liten pall att sitta på och Drifter irrar runt och hämtar varorna.Att vår favoritbutik genomgår en omfattande renovering gör ju inte saken bättre.

Vi kom oss upp i rätt bra tid på söndagsmorgonen och satte igång med matlådefixet. Det var ju därför vi storhandlat. Fyra olika rätter lagades. Kyckling i sötsur sås med ris, rysk laxsoppa - creme fraiche till den, kålpudding och ett nytt recept på korv i ugn (skivad potatis och väldigt god sås). Då var jag riktigt i gasen och slängde ihop en paj med röda vinbär. Det sista förvånade mig själv - jaj tycker nämligen inte om att baka. Är inte heller särskilt förtjust i att laga mat men ska det göras gillar jag att laga stora partier. Jag har ju haft en stor familj och är van vid det. Att sedan få portionera och stoppa i frysen och veta att åtskilliga kronor sparats vad det gäller matkontot ger mig stor tillfredsställelse. I detta fall är det ju Drifters matkonto och tanken är ju att han ska få pengar över till en å annan present - till mig :).

I veckan har det ju varit riktigt fint väder några dagar och jag och Elton har kunnat gå några svängar. Det blir inte så långa promenader eftersom han får så ont i benen då men man får vara glad för det lilla som jag brukar säga (mest till Drifter:))

Han är lite speciell min lilla älskling - Elton alltså. Ja även särbon men i detta fallet talar jag om min lilla vovve. Han är inte särskilt intresserad av andra hundar. Har fått för mig att han tror att han är en människa. Oavsett hur stora dom är går han förbi med nosen i vädret.Idag träffade vi en tant med en hund av golvmoppstyp.Vi pratade en stund och Elton stod bredvid utan att intressera sig alls. Så kommer det en vinthund - tror jag - en mager ljus hund , ca fyra gånger högre än Elton och då springer han fram till denna främmande hund, viftar på svansen och sträcker upp nosen.Jag höll ju andan! Visste ju inte riktigt vad som skulle hända men så böjer vinthunden ner sitt huvud och deras nosar möts!!! Elton blev helt lycklig och skuttade iväg och krumilurade som aldrig förr.Jag höll på att börja gråta och jag undrar så över denna märkliga händelse.Vinthunden hade på sig ett täcke över rygg och mage.
Kan det vara så att Elton såg det och tänkte: hurra - där är en som ser ut som jag - äntligen!