Livets mening

Jag fastnade på ett citat idag!

"Livets svåraste fråga är om livet har någon mening.
Svaret är: upplev livet som meningsfullt och du skall
finna frågan meningslös". Dag Hammarsköld

Citatet är finurligt men ändå så jävla korkat!
Om man tycker att livet INTE har någon mening så är det ju att förringa allt och alla man har och har haft.
Om man tycker att livet är meningsfullt kan det ju handla om att man lever för och genom andra och kanske inte har något egentligt eget liv.

Jag är väl inte vad man kan kalla kristen men jag tycker att tio Guds bud är bra förhållningsregler om man, så att säga, vill ha ryggen fri och om man, som jag är,är lite vilsen i detta livet.
Det bud som jag haft svårast att förstå och ta till mig är att man ska älska sin nästa lika mycket som man älskar sig själv!!! Det måste ju vara det vidaste begreppet och den största balansgången som Gud skapat eller hur? Att älska sin nästa lika mycket som sig själv kan ju för en människa med stort ego lätt slå över till självgodhet (Gud förbjude) och skapa svåra konsekvenser för den som drabbas.
Om man, som jag, haft en svår uppväxt och blivit offrad, kränkt och värdelös kan det ta nästan en hel livstid innan man ens kan börja fundera över vad detta bud innebär.
Som kvinna i mina bästa år och förtidspensionerad har jag givits tid att fundera i dessa banor och jag må säga att jag är på god väg att förstå det hela :)

Livets mening är ett ständigt lärande och ett nödvändigt växande för att uppnå, som de kristna säger,evigt liv. Eller som jag brukar säga slippa födas igen för att man inte lärt sig det man ska.Våra visioner om hur det blir "sen" styr vad vi anser att meningen med livet är.Här har jag oändligt mycket mer som jag vill skriva om men det får bli en annan dag.

Påskliljor och påskgodis - TACK kära dotter